Historik, ekonomi och utfodring
Bakgrund
I början av 1970-talet var situationen för flera svenska arter av rovfåglar bekymmersam. Pilgrimsfalkar hade minskat till några 10-tal par. Antalet häckande havsörnar vid Östersjökusten var knappt 50 par med mycket dålig reproduktionsförmåga. Gladans ställning i Skåne var hotad och berguven var nästan helt försvunnen från Västsverige. Kunskapen om kungsörnen var mycket bristfällig och man uppskattade det svenska beståndet till cirka 200 par, en uppgift som senare visade sig vara en kraftig underskattning.
Svenska Naturskyddsföreningen startade 1971 “Projekt Havsörn”, ett projekt som hade som målsättning att försöka rädda havsörnen från utrotning och 1972 tog Claes-Göran Ahlgren, Klas Hagborg och Enar Nilsson initiativet till ÖRN-72.
De första tio åren var ÖRN-72 en löst sammansatt organisation utan stadgar, styrelse, revisorer m.m. och som leddes av en ledningsgrupp på tre personer men den 29 oktober 1983 bildades föreningen ÖRN-72 i Borås då dess första årsmöte hölls. En styrelse på sju personer valdes och av dessa finns fyra fortfarande kvar i styrelsen. Föreningens verksamhet var de första 20 åren nästan helt fokuserad på vinterutfodring av örnar. I takt med att havsörnens status förbättrades så hade vi dock börjat diskutera inriktningen på verksamheten, framförallt omfattningen av vår utfodringsverksamhet.
Två händelser som inträffade i början på 1990-talet kom att få en avgörande påverkan på föreningens verksamhet:
- hösten 1992 kontaktades vi första gången av Kungsörnen AB och det ledde sedan fram till ett “sponsorsavtal” i mars 1994.
- i januari 1993 skrev Allan Fredriksson i Göteborgs Posten om ÖRN-72 och att man kunde bli “örnfadder” genom att betala in 100 kronor på vårt konto. Resultatet var överväldigande och i juni hade drygt 250 bidragsgivare skänkt cirka 30 000 kronor.
Tack vare dessa ekonomiska tillskott kunde vi utöka förenings verksamhet till den omfattning som den har idag och som innebär:
- att genomföra organiserad utfodring av örnar vintertid
- att genom färgringmärkning av kungsörn för att öka kunskapen om örnarnas liv.
- att genom andra praktiska åtgärder medverka till att örnar kan etablera/återetablera sig, främst inom Västsverige.
- att skapa ett nätverk mellan personer och organisationer i Norden som jobbar med kungsörn för att på så sätt öka kunskapen om örnarnas liv.
- att verka för att hos allmänheten väcka förståelse för rovfåglarnas roll i naturen och intresse för att skydda den nordiska rovfågelfaunan
Den utökade verksamheten innebar att omsättningen steg kraftigt och arbetsbelastningen på medlemmarna, framförallt på styrelsen, ökade. Det gäller inte minst arbetet med att skaffa pengar till verksamheten. Den som är intresserad av att hjälpa till kan bli stödjande medlem i föreningen. Numera är våra stödjande medlemmar, örnfaddrarna, och sponsorerna av vår tidningen de viktigaste bidragskällorna till vår verksamhet.
Utfodringsplatser
ÖRN-72;s verksamhetsområde är koncentrerat till västra och mellersta Sverige. Under 1970-talet byggdes en omfattande verksamhet upp och antalet utfodringsplatser kulminerade i början av 1980-talet då 40 platser var i drift. Därefter minskade omfattningen, mycket beroende på milda vintrar och på ett minskat behov och i mitten av 1990-talet var antalet utfodringsplatser drygt 25.
1997 ändrades förutsättningarna drastiskt i och med att en ny lag antogs och som reglerade hur utfodringen fick bedrivas
Lagen är en tillämpning av EU-reglerna och innebär att utfodring med kött från tamboskap endast får ske med kontrollbesiktigat material från kontrollslakterier. All utläggning, även av kontrollerat kött, är tillståndspliktigt och tillstånd måste sökas hos länsveterinären.
Till att börja med innebar den nya lagen vissa svårigheter. Verksamheten tvingades att anpassas till de nya förutsättningarna med en ytterligare minskning av antalet utfodringsplatser som följd.
Under hela 2000-talet har ÖRN-72 bedrivit vinterutfodring för både kungs- och havsörnar på ett 15-tal platser i västra och mellersta Sverige. På vårt årsmöte i november 2010 beslutade vi dock att i fortsättningen koncentrera verksamheten på kungsörn. Orsaken till detta var att havsörnen haft en mycket positiv utveckling och det anses numera inte lika nödvändigt med stödutfodring. För kungsörnen är läget dock annorlunda och många hot gör att artens status är osäker. De utfodringsplatser som huvudsakligen hade havsörn lades därför ned. Kvar finns nu sju platser som huvudsakligen matar kungsörn + två publika utfodringsplatser, Hornborgasjön och Kvismaren. Ett stort hot mot vår verksamhet är dock tillgången på mat som minskat tydligt de senaste åren. Det blir allt svårare att få ut mat från slakterier.
Resultat
“Genom att utfodra örnarna med giftfritt foder vintertid kan man förbättra häckningsresultatet. Utfodringen sänker också ungfågeldödligheten under den första vintern”.
Så hette det då vi började för nästan 30 år sedan men med facit i hand vet vi att den sänkta ungfågeldödligheten under de första vintrarna är det som verkligen betyder något.
Då vi vid millenniumskiftet gjorde bokslut efter nästan 30 års utfodring kunde vi konstatera att våra gemensamma ansträngningar hade lyckats. Havsörnstammen, som då vi började med vår utfodringsverksamhet var nära en kollaps, var räddad och det berodde till största delen på vinterutfodringen. Det svenska havsörnsbeståndet hade mer än tredubblats sedan vi började. Häckningssäsongen 1999 blev den dittills bästa med totalt 200 ungar – för övrigt det bästa resultatet på hela 1900-talet.
På 2000-talet har det häckande beståndet fortsatt att öka och man räknar numera (2017) att det finns cirka 800 häckande par i Sverige. Glädjande nog sprider sig också det häckande beståndet i Sverige och havsörnen häckar numera i områden där den varit försvunnen under lång tid. I Vänern t.ex. häckade den 2001 för första gången på över hundra år och har sedan dess fortsatt att öka.
Även kungsörnen, som aldrig ansetts vara akut hotad, gynnas av vår verksamhet .Ända fram till slutet av 1970-talet trodde man att det svenska kungsörnsbeståndet endast var cirka 200 par. Martin Tjernberg SLU, som 1975 började att forska på kungsörnen i Sverige, kom ganska snart fram till att det svenska beståndet var betydligt större. I sin doktorsavhandling 1983 uppskattar han det svenska kungsörnsbeståndet till drygt 400 par. Sedan dess har siffran reviderats ytterligare och idag uppskattas det svenska beståndet till cirka 700 par.
I södra Sverige finns sedan lång tid tillbaka häckande kungsörn i Skåne och på Gotland. På senare år har genom ett mycket aktivt inventeringsarbete, inte minst på initiativ av ÖRN-72, kunnat konstateras att kungsörnen även häckar sporadiskt i övriga delar av södra Sverige.
I Norrland tycks kungsörnen ha ökat sitt häckningsområde i skogslandet och den häckar idag allt närmare Östersjön. Däremot kommer larmrapporter från fjällregionen som visar på en mycket dålig häckningsframgång. Förföljelse av olika slag medför att få kungsörnar kommer på vingar i fjällregionen. Flera kungsörnsinventerare är idag mycket oroade för hur det skall gå för kungsörnen i Norrland och det anses numera troligt att situationen för kungsörnen är sämre än den för havsörnen.
Fortsatt arbete
Naturvårdsverket beslutade 9 maj 2011 att fastställa ett åtgärdsprogram för kungsörn. Kungsörnen bedöms i programmet inte ha en långsiktig livskraftig population i Sverige. Skälen till det är otillräcklig populationsstorlek, dålig häckningsframgång och förekomst av flera allvarliga hot. De allvarligaste hoten mot arten är kollisioner (väg- och tågtrafik, kraftledningar, vindkraft), faunakriminalitet, störningar, blyförgiftning och förluster av livsmiljöer.
Åtgärdsprogrammets övergripande målsättning är långsiktig men fokus för åtgärderna är knutna till perioden 2011-2015. Programmet ska, inom ramen för den nationella rovdjurspolitiken, vara vägledande för den framtida förvaltningen av kungsörn i Sverige.
Det kortsiktiga målet är att populationen skall uppgå till minst 650 etablerade par senast 2015 och att inget av de regionala bestånden har uppvisat en nedåtgående trend jämfört med 2011. För att uppnå detta har ett antal viktiga åtgärder definierats att genomföras under perioden 2011-2015:
- Minska påkörningen längs järnvägar.
- Minska dödligheten vid elledningar.
- Minska påverkan från skogsbruk.
- Minska användningen av bly vid jakt.
- Undvika påverkan vid vindkraftsutbyggnad.
- Minska störningar i revir.
- Motverka och förhindra förföljelse och boplundring.
- Vidta skyddsåtgärder kring boplatser.
- Hantera boplatsuppgifter på ett långsiktigt säkert sätt.
- Årlig inventering av populationen.
- Ta fram ny kunskap om kungsörn.
- Undersöka omfattningen av kungsörnsskador på vissa tamdjur.
- Öka kunskapen om och förståelsen för arten.
Dessa åtgärder och andra finns i detalj redovisade i programmet. Där framgår också att ÖRN-72 är inblandad i tre olika aktiviteter:
- Sammanställning av resultat från färgringmärkning (Kunskapsuppbyggnad)
- ÖRN-72 skall genomföra en sammanställning och analys av befintliga data från sin verksamhet med färgringmärkningen genom åren.
- Utfodring (Översyn), tillsammans med berörda länsstyrelser.
- För ÖRN-72:s del innebär det att fortsätta med utfodring på ett litet antal utfodringsplatser i södra och mellersta Sverige samt att under perioden medverka till att ta fram en avvecklingsplan för dessa och bedöma eventuella konsekvenser av detta.
- Inventering på utfodringsplatser (Övrigt) tillsammans med eventuella andra aktörer.
- För ÖRN-72:s del innebär det att fortsätta med att avläsa eventuella ringmärkta individer på de utfodringsplatser som drivs i vår regi.
Det långsiktiga målet som det formuleras i programmet är ”att kungsörnen ska finnas i en naturlig stabil och självförsörjande population utan påverkan av människor”. Det innebär bland annat minst 1300 etablerade par 2030 och minst 1500 etablerade par 2060.
För att nå detta mål måste dock nuvarande situation förbättras och nya allvarliga hot förhindras.
Tidigare har ett liknande åtgärdsprogramprogram för havsörn tagits fram och båda programmen kan laddas hem från Naturvårdsverkets hemsida:
- Åtgärdsprogram för kungsörn, 2011 – 2015
- Åtgärdsprogram för havsörn, 2009-2013 (ISBN 978-91-620-5938-5)
Utfodringsverksamheten kommer således att fortsätta ett tag till, åtminstone fram till och med 2015. Ett orosmoln är dock att tillgången på mat har minskat dramatiskt de senaste åren. Det har t.ex. inneburit att inte alla av de planerade utfodringsplatserna har kunnat starta. Ett viktigt syfte med utfodringen är att få möjlighet att läsa av de kungsörnsungar som märks i vårt färgmärkningsprojekt.
Tidningen som ges ut varje år är en viktig del i vårt informationsarbete och för en årlig redovisning av kungsörnens status i Sverige.
I det fortsatta arbetet är samarbetet med Kungsörn Sverige som bildades på hösten 2010 viktigt.
Kontakt
Föreningen ställer gärna sina kunskaper till förfogande i frågor som berör örnar.
Ordförande: Claes-Göran Ahlgren, Ågården142, 523 99 Hökerum
Tel: 033-274463. E-mail: claesgoranahlgren@hotmail.com
Sekreterare: Torbjörn Hedfeldt, Kedjeåsen 415, 691 91 Karlskoga
Tel: 070-5916939. E-mail: toto.hedfeldt@telia.com
ÖRN-72 – Ekonomi
Verksamheten finansieras genom bidrag från såväl organisationer och föreningar som enskilda personer.
En mycket viktig del är bidragen från våra örnfaddrar och från sponsorer.
Dessutom bidrar vår försäljning av vykort, affischer och dekaler till verksamheten.
Historik
Utfodring av örnar har pågått länge. Redan vintern 1955 lade författaren och ornitologen Bengt Berg ut döda kronhjortar på sitt gods Eriksberg utanför Karlshamn i Blekinge. Utfodringsverksamheten pågick ända fram till 1993. Bengt Berg var förvisso en kontroversiell person genom sin politiska åskådning men det går inte att förneka att han gjorde stora insatser för svensk naturvård och speciellt för våra örnar. Det var tack vare honom som havs- och kungsörnen kunde fridlysas 1924.
En annan örnpionjär var Bengt Bergs gode vän greve Hans Wachtmeister på Tromtö utanför Ronneby. Vid ett besök där fällde Bengt Berg en klassisk kommentar till sin vän: “Broder skall du utfodra luftens konungar med grisar”. Dagen efter kom en bil med flera döda kronhjortar från Eriksberg gods till Tromtö.
Hans syn på utfodringen framgår av ett citat ur hans bok “Örnar” som skrevs 1960.
“Om vi bara vidtog den praktiska åtgärden att på ett dussin fredade platser i Sydsverige årligen offra några av vår mängd sotdöda kreatur åt landets vinterörnar, skulle den skada dessa tillfogat vår viltstam sjunka till en obetydlighet.
Det vore minst lika lovvärt, som goda jaktvårdares utfodring av sådant vilt, som de sen ämnar skjuta och äta upp och en god gärning för naturskydd och jägarförbund att genomföra i samråd. Det är ju så enkelt som Columbi ägg och troligen just tungan på vågen för att rädda återväxten i vår hotade örnstam.”
Utfodringen regleras numera i en lag från 1997. Lagen är en tillämpning på EU-reglerna och innebär bl.a. att:
- utfodring med kött från tamboskap endast får ske med kontrollbesiktigat material från kontrollslakterier.
- all utläggning, även av kontrollerat kött, är tillståndspliktigt och tillstånd måste sökas från Jordbruksverket.
Metodik
Utfodringsplatsen ligger på en undanskymd plats, i regel en mosse. Utfodringsplatsens exakta läge hålls inom en liten grupp. Vi är rädda för att örnarna kan bli störda om platsen blir allmänt känd. Föreningen har några publika utfodringsplatser dit människor kan komma och ha chansen att få se örnar och där risken att störa örnarna är liten. En sådan plats är Hornborgasjön.
Utfodringen startar tidigast den 1 november och fortsätter fram till senast den 31 mars. Tiden varierar lite beroende på var i landet platsen ligger.
Utfodringen görs med kontrollbesiktigat kött från slakterier och läggs ut tre gånger per vecka, i regel ca. 40 kg per gång. För att inte störa örnarna sker alltid utläggningen när det är mörkt.
Från kojan följer vi örnarna under hela vintern och försöker individbestämma dem och uppskatta antalet. Det är inte alltid så enkelt att hålla reda på det totala antalet under en hel säsong och metoderna mellan de olika platserna kan nog variera. Själv försöker jag att uppskatta ett minimiantal genom att skilja de olika örnarna genom följande kriterier:
- märkning
- ålderbestämning
- speciella kännetecken som kan vara en dräktkaraktär eller ett beteende som går att särskilja under en hel säsong
På 2006 års styrelsemöte beslutades om “Rutiner för utfodring och räkning av örnar”.
Säsongen 2011-12
Ändrad inriktning
På årsmötet i november 2010 tog vi ett mycket viktigt beslut avseende vår utfodringsverksamhet. På förslag av styrelsen beslöt årsmötet att lägga ned de utfodringsplatser som huvudsakligen besöks av havsörn och prioritera platser med kungsörn. Motiveringen för beslutet var att havsörnspopulationen under många år har haft, och fortfarande har, en mycket bra utveckling. När det gäller kungsörnen rapporterar dock Kungsörn Sverige att de är mycket oroade för artens utveckling oh menar att det mycket väl kan vara vår utfodring som gör att den trots allt är så stor som den är. Ett annat skäl som också inverkade på beslutet är tillgången på mat för våra utfodringsplatser. Periodvis har tillgången varit dålig medan det under andra perioder funnits ett överflöd. Det finns anledning att tro att det kommer att bli svårare att få tag i mat i framtiden
Resultatet av detta beslut blev att årsmötet 2010 beslutade att antalet utfodringsplatser skulle reduceras från 13 till endast nio.
Resultat säsongen 2022/2023
Totalt har nio utfodringsplatser varit igång. En av de planerade platserna kunde inte starta pga brist på mat. Foderåtgången var 28,4 ton. Det ger ett snitt på 3 151 kilo/utfodringsplats, varierande mellan 750 kg och 10 000 kg. Vi tackar slakterierna i Brålanda och Närkes Slakteri utanför Örebro.
Antalet besök för att lägga ut mat på utfodringsplatserna var 365. Det är ett snitt på 41 besök per utfodringsplats eller ett mer än föregående säsong.
Sju av utfodringsplatserna har rapporterat 2 286 observationstimmar från gömsle vilket ger ett snitt på 327 timmar eller cirka 41 hela observationsdagar per utfodringsplats (räknat på de sju utfodringsplatserna).
Antalet observerade kungsörnar var 199 stycken vilket ger ett snitt på 22,1 kungsörnar/utfodringsplats. Spridningen mellan de olika platserna är emellertid stor. Två utfodringsplatser har rapporterat 53 respektive 40 kungsörnar medan en plats inte rapporterat någon kungsörn alls och två andra platser två örnar vardera. Antalet observerade havsörnar var 425 stycken vilket ger ett snitt på 47,2 havsörnar/utfodringsplats. Liksom hos kungsörnen är spridningen mellan de olika platserna stor. En utfodringsplats har rapporterat 211 havsörnar medan tre platser har rapporterat fem, sex respektive åtta havsörnar.
Notera dock att antalet örnar är en ren summering av rapporterna från respektive utfodringsplats och en viss dubbelräkning förekommer. Beräkningar baserade på antalet avlästa ringmärkta örnar visar dock att 100 % av de rapporterade kungsörnarna var olika individer medan 95 % av havsörnarna var olika individer.
Antalet observerade örnar de senaste fem åren framgår av tabell 1 och i tabell 2 redovisas örnarnas åldersfördelning den gångna säsongen.
42425Tabell 1. Antalet observerade örnar på ÖRN-72:s utfodringsplatser de senaste åren.
Säsong | Antal kungsörnar | Antal havsörnar | Antal utfodringsplatser | ||
Totalt | Snitt | Totalt | Snitt | ||
2017/2018 | 279 | 34,9 | 219 | 27,4 | 8 |
2018/2019 | 176 | 19,6 | 217 | 24,1 | 9 |
2019/2020 | 187 | 23,4 | 263 | 32,9 | 8 |
2020/2021 | 198 | 24,8 | 290 | 36,3 | 8 |
2021/2022 | 178 | 19,8 | 422 | 46,9 |
9 |
2022/2023 |
198 |
22,1 | 425 | 47,2 | 9 |
Tabell 2. Örnarnas åldersfördelning säsongen 2022/2023.
Ålder | Antal kungsörnar | Antal havsörnar |
Adult | 44 (22,1 %) | 180 (42,4 %) |
Subadult | 74 (37,2 %) | 142 (33,4 %) |
Juvenil | 81 (40,7 %) | 101 (23,8 %) |
Obestämd | 0 | 1 |
Totalt | 199 | 425 |
Örnräkningar säsongen 2022/2023
Tre gemensamma örnräkningar genomfördes under säsongen. Utöver de utfodringsplatser som ingår i ÖRN-72 skickades uppropet också till en utfodringsplats vardera i Östergötland och i Gästrikland. Dessa har dock inte räknats in i det totala resultatet för säsongen.
Den första räkningen genomfördes den 3-4 december och åtta utfodringsplatser kontrollerades (varav sju ingår i ÖRN-72). Totalt observerades 28 kungsörnar (3 adult, 15 subadulta, 7 juvenila, 3 obestämda) och 47 havsörnar (19 adulta, 17 subadulta, 9 juvenila, 2 obestämda). Sju kungsörnar och 12 havsörnar kunde individbestämmas, dvs ringnumret kunde avläsas.
Den andra räkningen genomfördes den 7-8 januari och tio platser kontrollerades (varav nio ingår i ÖRN-72). Totalt observerades 44 kungsörnar (11 adulta, 18 subadulta, 15 juvenila) och 134 havsörnar (58 adulta, 38 subadulta, 27 juvenila, 11 obestämda). Nio kungsörnar och 31 havsörnar kunde individbestämmas, dvs ringnumret kunde avläsas.
Den tredje räkningen genomfördes den 4-5 februari och nio platser kontrollerades (varav sju ingår i ÖRN-72). Totalt observerades 32 kungsörnar (2 adulta, 15 subadulta, 14 juvenila, 1 obestämd) och 119 havsörnar (52 adulta, 41 subadulta, 24 juvenila, 2 obestämda). Nio kungsörnar och 22 havsörnar kunde individbestämmas, dvs ringnumret kunde avläsas.
En sammanställning av resultatet från räkningarna de senaste säsongerna framgår av tabell 3.
Tabell 3. Antalet observerade örnar på örnräkningarna de senaste säsongerna
Säsong | Antal kungsörnar | Antal havsörnar | Antal utfordringsplatser | ||||||
Dec | Jan | Feb | Dec | Jan | Feb | Dec | Jan | Feb | |
2017/2018 | 28 | 70 | 37 | 42 | 69 | 63 | 6 | 11 | 10 |
2018/2019 | 17 | 29 | 31 | 40 | 82 | 72 | 6 | 11 | 10 |
2019/2020 | 35 | 44 | 21 | 43 | 67 | 42 | 8 | 10 | 9 |
2020/2021 | 21 | 38 | 44 | 66 | 93 | 59 | 8 | 10 | 9 |
2021/2022 | 20 | 38 | 34 | 52 | 116 | 103 | 9 | 11 | 11 |
2022/2023 | 28 | 44 | 32 | 47 | 134 | 119 | 8 | 10 | 9 |